tbic

Vars är den rätta du? Varför är du borta? Är du borta för evigt?

Frågorna försvinner aldrig ur mittt huvud, jag vill ha ett svar. Men jag vet själv sanningen.
Du är inte hon som jag växte upp med, hon jag växte upp med är död. Föralltid.

Jag kommer aldrig få träffa ditt rätta, det är sorgligt. Hur ska jag klara mig?
Allt är förändrat nu, efter allt som har pågått, inget är som det var, eller ska vara. Jag känner att jag alltid ha den press, att allt ska vara bra och perfekt, och sen när allt går åt helvete. Så tar ja åt mig, att allt är mitt fel.
Vad ska jag göra? Jag kan inte göra något.
Det är bara att gå vidare för mig, men hur?
Samtidigt vet jag att jag skulle klara det, eftersom att jag sitter här fortfarande.. Att jag fortfarande lever idag. Jag har stöd, och det har gjort så extremt mycket för mig, de är dom som har hjälpt mig, de är dom du ska tacka!
Allt som har pågått, har gjort mig till den jag är idag!